malinsskoog

Jag har alltid varit bra på att vara själv, ända sen jag var en liten flicka. Ibland när "kompisar" (ni vet såna dära som hade snor fulla ansiktet och började grina om dom inte fick bestämma lek) ringde på dörren kunde jag ibland gömma mig och viska till mamma, pappa eller brorsan " Jag är inte hemma"
Men det lyckades såklart aldrig. " Jajjemen Malin är hemma, hon är här" och sen släpade dom fram mig.
haha social unge..

Men ibland är det drygt att vara ensam, man får för mkt tid att tänka och grubbla på sånt som man egentligen ska ge fan i. ´Det blir ju inte bättre av det, så icket, ventilera din skalle för dina vänner eller familjen ist. Eller fundera om det är värt att deppa över och var tacksam för det du har ist. Såja och där sätter jag punkt.
Jag har världens bästa vänner och världens bästa familj och det tackar jag för.

Ikväll har vi besökt min nya lya och mätt och grejjat, enligt pappas mått så får jag in både säng och soffa, king!!

Imorrn blire lunchbuffe på Gandhi, det kommer sitta fint. Man ska ju som sagt kolhydratladda 4 dagar innan ett lopp, jag har laddat i 2v typ :P